Livet kan vända så snabbt
Men jag lever och har inte jätteont längre. Men det är ju så tråkigt att bara sitta här i soffan. Tittar på film efter film, serie efter serie, läsa bok efter bok. Svårt att hitta hur man ska sitta skönt i soffan, hur foten ska vara, låg, hög, på kudde eller på golvet?
Maten smakar ingenting på grund av de starka medicinerna jag äter. Matthias köpte en hamburgetallrik från Knuten igår och inte ens den smakade bra... Jordgubbskräm går bra och äppeljuice, yey!
Försöker att inte tänka om men det är ju lätt. Tänk om jag i just det tillfället DJ hade blivit rädd borstat hans rygg eller någon annanstanns på kroppen så jag faktist stått upp på fötterna och inte suttit på huk... Då hade jag inte suttit här idag. Men det är ju så med hästar när det väl händer går det fort.
DJ är tillbaka hos Victoria för tillfället och det blir ju jättebra för då får han hålla igång och hon sköter ju allt det praktiska med skötseln också. Vi har sagt att han blir kvar där till november sedan behöver han en viloperiod. Jag är sjukskriven till 4e november men min läkare har redan förvarnat mig att det inte blir att hoppa och skutta direkt när jag väl får börja belasta foten. Så antar att rehabliteringen kommer ta någon/några månader. Hoppas att det går fort. För en gångs skull längtar jag till julen för då borde jag vara bra!
Det känns tufft att missa skolan och min praktik men den går att ta igen. Mina klasskompisar är väldigt peppande och jag hoppas få massa anteckningar från alla lektioner jag missar. Läser en del men just nu är det inte mycket som fastnar. Medicinen gör så jag glömmer bort saker jättesnabbt, det är otroligt läskigt...