Jag är på banan igen 💪🏼.
I höstas kan jag erkänna att jag hade en dipp. Kände inte att jag var tillräcklig, hann inte med familjen och kom aldrig riktigt igång med DJ och ridningen.
Räddningen var Anna och såklart möjligheten att vikariera på Freinet där man kände sig sedd och alltid välkommen. Jag kände att jag även behövde byta inrikting och ha möjlighet att jobba när övriga i familjen jobbar och inte som det varit senaste åren jobbat när familjen varit ledig och varit ledig när övriga jobbar.
Jag älskar att jobba med min hobby. Jag är bra på det och har alltid fått höra att jag är tydlig och pedagogisk. På mina arbetstimmar satsar jag allt och ser varje elev, medlem och häst. Är intresserad av individen och lyssnar. Men när arbetet går ut över familj och sina egna hästar kändes det inte värt det längre.
När jag kom in på utbildningen jag sökte (Medicinsk sekreterare). Var jag så osäker om jag skulle klara det. Hur skulle det vara att pendla, kommer jag ha någon att umgås med, kommer jag hinna med familjen och hästarna?
Svaret: Jag har valt helt rätt! Utbildningen är helt perfekt och lagom takt, jag umgås med världens raraste och snällaste människor. Jag trodde inte man kunde få så bra vänner som vuxen men det gick. Hela klassen är 100 % vänliga människor. Vi stöttar varandra, kommer med förslag och verktyg som underlättar utbildningen. Lärarna är även dom helt fantastiska och jag lär mig massor!
Schemat jag har passar perfekt med familjelivet och jag hinner med DJ. Ghost lite så där men det kommer lösa sig för honom också. Men DJ och jag har kommit väldigt långt under detta år.
Det här kommer bli bra!
Jag har dock inte brutit med ridinstruktörs yrket helt utan varje lördag har jag 5 grupper och till hjälp mina stallvärdar. Ibland har jag även möjligheten att hålla nån extra privatlektion när tiden räcker till. Det är helt perfekt. Får lite av varje just nu. För det är ju såå roligt att hålla lektioner också ❤️🐴. Igår var nog en av de bästa arbetsdagarna jag haft på 10 år. Då kunde till och med jag klappa mig själv på axeln och säga "damn you're good"
